De flesta föreningar har en plan. Färre använder den som ett levande dokument.
Planen bygger på antaganden om normalfall
En underhållsplan utgår från genomsnittliga livslängder för byggdelar. Den vet inte att just er källarvägg har fukt, att vinden fick ändrad ventilation vid tilläggsisoleringen eller att en stam gett stopp tre gånger på ett år.
Varje skadeärende är alltså information som borde tillbaka in i planen. Sker det inte fortsätter planen att beskriva ett annat hus än det ni äger.
Åtkomsten är det dyra, inte arbetet
När ett schakt ändå ska öppnas eller ett golv ändå ska upp finns det sällan ett bättre tillfälle att göra det som ligger om några år i planen.
Vi påpekar sådant när vi ser det. Det är inte en försäljningsteknik utan aritmetik: att öppna samma konstruktion två gånger kostar dubbelt i den dyraste posten.
Bevarande skjuter planen framåt
Om en byggdel saneras och behålls i stället för att bytas flyttas nästa åtgärd fram i tiden. Det syns direkt i den ekonomiska planeringen och i avsättningen till underhållsfonden.
Vi redovisar därför vad som bevarades och vad det innebär för kommande underhåll, så att det går att arbeta in i planen.
Två rundor om året räcker långt
Vind, källare, tak, entréer, soprum, garage. En genomgång på våren och en på hösten fångar det mesta innan det hunnit bli ett ärende.
Vi går en sådan runda och lämnar en enkel prioriterad lista där det akuta är skilt från det som kan vänta.
Vanliga frågor
Upprättar ni underhållsplaner?
Vi upprättar inte planen, men vi lämnar besiktningsunderlag och dokumentation som er förvaltare eller planförfattare kan arbeta in i den.
Hur ofta bör planen revideras?
Årligen som rutin, och alltid efter en större skada eller åtgärd som ändrar förutsättningarna för en byggdel.
