Vinterberedskap byggs på hösten. Här är punkterna som fastighetsägare, BRF-styrelser och förvaltare bör bocka av innan första frostnatten.
Avtal och ansvar på plats
Börja med grunden: finns ett vinterjouravtal med tydliga utryckningskriterier, definierade ytor och krav på dokumentation? Kontrollera också vad kommunen kräver av er som fastighetsägare – i många kommuner ingår gångbanan utmed fastigheten i ert ansvar. Har ni fastigheter i flera kommuner behöver ni veta vad som gäller i var och en.
Gå igenom ytorna på barmark
Inventera fastigheten innan snön döljer detaljerna: var ska snön läggas upp, vilka entréer och gångstråk prioriteras, finns trappor och backar som kräver extra halkbekämpning, och står något i vägen för maskinell röjning? Rensa samtidigt dagvattenbrunnar och kontrollera att hängrännor och stuprör är fria – stopp i avvattningen är en vanlig orsak till isbildning och vattenskador när snön smälter.
Glöm inte taket
Kontrollera takets skick före vintern: lösa takpannor, skador på plåt och otäta genomföringar är enklare att åtgärda i oktober än i januari. Klargör vem som bevakar snölasten under säsongen och vem som utför skottning och istappsborttagning – det kräver fallskyddskompetens och ska vara bestämt i förväg, inte lösas akut när isen redan hänger över entrén.
Vanliga frågor
När bör höstgenomgången göras?
Under september eller oktober, så att brister hinner åtgärdas och avtal komma på plats innan första frosten.
Vad är vanligaste missen inför vintern?
Att beredskapen ordnas först efter första snöfallet – då är kapaciteten hos entreprenörerna redan uppbokad och riskerna har hunnit uppstå.
