Skillnaden avgör om ni köper en lösning eller en löpande kostnad som aldrig tar slut.
Två olika problem som ser likadana ut
Fall ett: konstruktionen är hel men luften i utrymmet innehåller för mycket fukt, ofta på grund av dålig luftväxling och kall betong som kondenserar. Där kan avfuktning vara hela lösningen.
Fall två: fukt kommer in genom väggen från marken utanför. Där blir avfuktaren en permanent driftkostnad som maskerar problemet i stället för att lösa det, och konstruktionen fortsätter att brytas ned.
Hur man skiljer dem åt
Med mätning i konstruktionen, inte bara i luften. En luftfuktighetsmätare säger vad luften innehåller men inte varifrån fukten kom.
Mönstret säger också något. Fukt som är värst nedtill på väggar mot mark och som ökar efter regn pekar mot marken. Fukt som är jämnt fördelad och värst under sommaren pekar oftare mot luften.
Bohaget är en del av problemet
Källarförråd fyllda mot väggarna hindrar luftcirkulationen, tar upp fukt och blir i sig ett underlag för påväxt. Det innebär att en källare ofta behöver både rensas och avfuktas.
Att bara göra det ena räcker sällan, och de föreningar som gjort avfuktningen först undrar ofta varför det inte blev bättre.
Vad som går att behålla
Förrådsinredning i trä med ytlig påväxt behöver sällan bytas. Den går att sanera och behålla om fuktkällan åtgärdas. Detsamma gäller ofta putsade väggytor.
Att byta ut hela förrådsinredningen är den lösning som brukar föreslås, och den är sällan nödvändig.
Vanliga frågor
Behöver vi ha avfuktare igång året runt?
Vid ett rent luftfuktproblem kan säsongsdrift räcka. Vid markfukt bör källan åtgärdas i stället för att avfuktaren blir permanent.
Källaren luktar men vi ser ingen påväxt. Är det något?
Ofta ja. Lukt utan synlig påväxt betyder vanligen att källan sitter dolt, exempelvis bakom en skiva eller i ett golvskikt. Det är ett skäl att mäta.
