Ett hål är inte ett hål. Väggens material avgör metod, risker, damm och vad som händer med avfallet.
Armerad betong
Hårt, tätt och förstärkt med stål. Kräver diamantverktyg och tar tid, men ger förutsägbara kanter. Armeringen är den kritiska faktorn: den ska lokaliseras innan ingrepp, och i bärande konstruktioner påverkar dess läge var hålet får placeras. Betong kräver ofta vattenkylning, vilket i sin tur kräver uppsamling inomhus.
Tegel och äldre murverk
Mjukare att skära i, men mer oförutsägbart. I äldre fastigheter är fogbruket ofta svagt, och partier kan lossna okontrollerat när snittet når en viss punkt. Över en ny öppning finns dessutom frågan om hur murverket ovanför bär sig självt innan avlastning är på plats. Här handlar arbetet lika mycket om säkring som om sågning.
Lättbetong
Lätt att bearbeta, dammar mycket och har låg hållfasthet. Infästningar i lättbetong kräver särskilda plugg och dubbar, vilket påverkar det som ska monteras i öppningen. Ett särfall är blåbetong, alunskifferbaserad lättbetong tillverkad fram till mitten av 1970-talet. Materialet avger radon och klassas som farligt avfall, vilket påverkar både skyddsåtgärder och bortforsling.
Betonghålsten och lecablock
Hålrummen gör att materialet beter sig annorlunda vid borrning och att kanter lättare flisar. Vid genomföringar kan hålrummen behöva fyllas för att en brandtätning eller infästning ska fungera enligt anvisning.
Regelväggar
Gips på trä- eller stålreglar demonteras snarare än sågas. Här ligger utmaningen i installationer i väggen och i att äldre gipsskivor och fix kan innehålla asbest.
Varför bedömningen görs på plats
Ritningar berättar vad som var tänkt. En vägg som på ritning är en betongvägg kan i praktiken vara en betongvägg med påmurad tegelskiva från en senare ombyggnad. Vi bedömer konstruktionen innan metodval, och justerar om verkligheten skiljer sig från underlaget.
Vi utför håltagning i samtliga dessa material i hela Skåne.
