En stor del av Sveriges skolor och förskolor byggdes under decennier då asbest var standardmaterial. Så länge materialet sitter orört är risken normalt låg, men vid renoveringar, skador och slitage blir frågan akut, och ansvaret ligger hos huvudmannen.
Var asbesten finns i skolbyggnader
Typiska förekomster är rörisolering i källare och undercentraler, golvmattor och mattlim i klassrum och korridorer, kakelfix i duschrum och kök, fönsterbänkar av asbestcement samt ventilationskanaler. Skador på materialet, till exempel trasig rörisolering, kan frigöra fibrer även utan pågående arbeten.
Inventera innan något händer
En asbestinventering av skolbeståndet ger huvudmannen kontroll: var materialet finns, i vilket skick det är och vad som behöver åtgärdas eller bevakas. Inventeringen är också en förutsättning för att hantverkare och driftpersonal ska kunna arbeta säkert i byggnaderna.
Sanering med verksamheten i fokus
Sanering i skolmiljö planeras företrädesvis till lov, med inneslutna arbetsområden, undertryck och luftrenare när arbete måste ske under terminstid. Tydlig kommunikation med personal och vårdnadshavare förebygger oro, och dokumentationen efter saneringen visar att arbetet gjorts korrekt.
Vanliga frågor
Är det farligt för barnen att vistas i en byggnad med asbest?
Orört och oskadat asbestmaterial avger normalt inte fibrer. Risken uppstår när materialet skadas eller bearbetas, vilket är skälet till att skicket bör kontrolleras och arbeten hanteras rätt.
Vem ansvarar för asbestfrågan i en friskola?
Fastighetsägaren ansvarar för byggnaden och huvudmannen för arbetsmiljön i verksamheten. Vid hyrda lokaler behöver frågan hanteras gemensamt utifrån hyresavtalet.
