Brandtätning är ett av de moment i en byggnad som syns minst och betyder mest. Det handlar om att återställa brandavskiljande väggar och bjälklag där installationer passerar igenom, så att konstruktionen behåller sin funktion.
Byggnaden är indelad i brandceller
En byggnad delas in i brandceller för att en brand ska kunna hållas kvar där den startar under en bestämd tid. Gränserna går ofta mellan lägenheter, mot trapphus, mot källare och vind, runt teknikutrymmen och runt installationsschakt. Tanken är att människor ska hinna ut och räddningstjänsten hinna fram innan branden sprider sig vidare.
Problemet är att en byggnad aldrig är tät i praktiken. Rör, kablar, ventilationskanaler och kabelstegar måste passera mellan utrymmen, och varje passage kräver ett hål. Det hålet är en öppning i brandcellsgränsen tills det är återställt.
Genomföringen är en del av gränsen
I Boverkets brandskyddsregler definieras en brandcellsgräns som konstruktionen inklusive genomföringar och anslutningar till angränsande byggnadsdelar. Formuleringen är viktig: det räcker inte att väggen i sig är byggd i rätt klass. Är genomföringarna felaktigt utförda uppfyller väggen inte sitt krav, oavsett hur den ser ut på ritningen.
Det är lösningen som är godkänd, inte produkten
En vanlig missuppfattning är att en brandklassad fogmassa gör jobbet oavsett var den används. Så fungerar det inte. Ett brandtätningssystem provas i en bestämd kombination av byggnadsdel, installation och brandklass. Samma fogmassa kan vara godkänd i ett betongbjälklag med metallrör och samtidigt vara ogiltig i en gipsvägg med plaströr.
Därför styr produktens monteringsanvisning detaljer som fogdjup, drevning, avstånd mellan genomföringar och avstånd till hålkant. Avviker utförandet från anvisningen finns ingen provning som stöder lösningen.
Olika installationer, olika beteende i brand
- Metallrör leder värme vidare in i nästa brandcell och kräver oftast isolering en bit in på var sida.
- Plaströr smälter bort tidigt och lämnar ett helt öppet hål. Lösningen är normalt en manschett eller ett material som sväller igen öppningen.
- Kablar i bunt beter sig annorlunda än enstaka kablar, och stråk som ska kompletteras senare kräver en lösning som går att öppna.
- Ventilationskanaler provas enligt andra standarder än övriga genomföringar och har egen dokumentation.
Var bristerna sitter
De flesta brister uppstår inte i nyproduktion utan när byggnaden ändras över tid. En fiberdragning, en ny laddbox, ett stambyte eller en kontorsanpassning kräver nya hål. Installatören gör sin del korrekt, men ingen samordnar konsekvensen för brandcellsgränsen. Därför hittar man återkommande brister ovanför undertak, i teknikrum, i källargångar, i schakt och på vindar.
Vanliga fynd är otätade kabelhål, tätningar med sprickor eller håligheter, plastledningar utan skydd och gamla genomföringar där installationen tagits bort men hålet lämnats kvar.
Utan dokumentation går ingenting att verifiera
En tätning som saknar märkning och underlag betraktas vid besiktning ofta som bristfällig, även om montaget var korrekt. Dokumentationen ska visa byggnadsdel och brandklass, vilket system som använts, placering, datum och utförare, kompletterat med foto. Märkningen på plats fyller dessutom en funktion långt senare: nästa entreprenör ser att väggen är brandavskiljande och att hålet måste återställas.
Vi utför brandtätning i hela Skåne, ofta i samband med håltagning och rivning. Kontakta oss om ni vill ha en genomgång av era genomföringar.
