CCA-impregnering var standardmetoden för att skydda virke mot röta under decennier. Förkortningen står för koppar, krom och arsenik - de tre ämnen som pressas in i virket under tryck.
Var det finns
CCA-impregnerat virke användes brett i altaner och trädäck, staket och plank, lekplatsutrustning och lekstugor, bryggor och strandkonstruktioner samt odlingslådor och stödmurar i trä. Användningen begränsades kraftigt i början av 2000-talet, men allt som byggdes dessförinnan sitter i huvudsak kvar.
Hur du känner igen det
CCA-behandlat virke har ofta en grönaktig ton, tydligast i snittytor och där ytan inte grånat. Många bitar har små insticksmärken i mönster - spår efter impregneringsprocessen. Ytan kan ha en gulgrön eller blekgrön nyans som skiljer sig från obehandlad furu.
Vad risken består i
Arsenik kan lakas ut från virkets yta, särskilt vid slitage och regn. Det är därför materialet inte längre används i lekmiljöer och inte ska användas i odlingsbäddar. Vid bearbetning - sågning, slipning, borrning - uppstår damm som inte ska andas in.
Vid rivning
Virket klassas som farligt avfall. Det ska hållas separat från övrigt trä, får inte eldas eller flisas, och ska lämnas till anläggning som tar emot farligt avfall. Läs mer om hantering av tryckimpregnerat trä.
